För mig är detta den värsta tiden på året. Jul, 30 dec o så nyår. Det är tur jag har hundarna i alla fall, även om det är extremt jobbigt just nu utan någon avlastning så är det tur dom är här.

Idag är det bröllopsdag..ja vi är ju fortfarande gifta på pappret..o det har varit extremt jobbigt..sjukt jobbigt. Önskar jag kunde sova mig igenom hela helgskiten o allt där till, men det går ju inte så det är bara att härda ut.

 

Så då är det snart ett nytt år...o det kan fan inte bli värre än detta året. Har varit absolut värsta sedan mormor gick bort för ca 20 år sedan. Jag har inte problem med att vara ensam, jag gillar ensamheten men det är inte den ensamheten som är jobbig. Sedan så hörde bonusbarnet av sig om att han saknade hundarna..o på fb skrev han igen att han saknade hundarna o med två gråt emoijs. Skrev att han får komma o hälsa på när han vill o om jag ska åt hans håll så ska han givetvis får träffa dom.

Ska ev till Sthlm i februari o träffa vänner, får kolla med xtet när han har sin son, då kan jag tajma in med det o så kan dom ha hundarna de dagar jag är där. Tycker det verkar vara en smidig lösning på en knepig situation.

 

Har köpt julklapp till hundarna...dom ser det nog inte som en bra julklapp hahaha...jag skaffade ett klippbord för i framtiden så kommer jag inte att ha råd med klippningarna. Det var rea så jag passade på..xtet har gett mig pengar för en klippning o efter det får jag nytta av bordet :-) Ska bli spännande o se hur det går...tror dom kommer att stå stilla o sköta sig så som dom gör när dom går till hundfrisören..man kan ju hoppas.

 

Nästa jul o nyår kommer jag att jag bor söder ut så denna tiden på året blir bättre. Kanske kan jag o bonusbarnet träffas o gå på stan så som vi brukar innan jul...o äta något gott. Han fattas mig faktiskt något enormt..denna jävla saknad tar knäcken på mig.

 

I övrigt så försöker jag ta dagen som den kommer, vissa är bättre än andra o en del rent jävliga. Då önskar jag att han var här så jag kunde få slå på honom. 

 

Allt jag vill är att blir klar med utredningen, flytta från stan, skaffa ett jobb...o göra mitt bästa med att leva vidare. 

Jag är såå tacksam för mina vänner, även dom som bor en bra bit söderöver samt på västkusten, för att dom försöker peppa mig, låter mig gråta, skickar meddelanden med ett hjärta, kram, puss eller en sjuk bild som får mig att asflabba. Utan dom hade det inte gått. Jag vet att jag inte varit den bästa på att träffas o vara social men det kommer förhoppningsvis att ändras med tiden. Tack för att ni finns <3

 

Just nu ser jag ut som ett vrak..har fått finnar..vad fasen dom kommer ifrån..orka knappt duscha men jag träffar ju inte folk så vem bryr sig. Då jag ska börja med min happinessbok o annat efter årsskiftet så får jag vara sunkig medan jag kan. Försöker gå mina 5000 steg per dag, ibland blir det 12000 o ibland 1200 men i snitt blir det 5000 per dag...typ..

Så förutom ringen jag köpte till mig själv har jag oxå köpt en dyr ansiktskräm..så jag har lagt tusen kronor på mig själv..ska försöka få utsidan att inte se ut som jag känner mig på insidan. Har ett sista besök hos tandläkaren  i slutet av januari o sedan kan jag ta en paus från det. Borde ha nya läsglasögon men det får vänta, så jag nöjer mig med billga från rusta. Så länge jag kan läsa så klarar jag mig :-)

I morgon ska jag ta ner julstjärnan, byta gardiner, gå med skräp till sopsorteringen, långrunda med hundarna, städa o skura badrummet... o så får jag väl ställa mig själv i duschen o skrubba mig lite. Kanske en ansiktsmask oxå.

Jag försöker verkligen, o ibland går det bra o ibland inte alls..men då får det bli så för det kommer att ta tid..det jobbiga är att veta att han inte känner saknad, att han gått vidare för länge sedan, att man inte betyder ett skit o inte ägnas en tanke...jag försöker att inte go down that rabbithole men det är så jäkla svårt.. Förhoppningsvis så ska jag inte vara så deprimerande i mitt skrivande framöver..ska verkligen försöka bättra mig för jag är så trött på det själv..o så trött på att gråta. Tänk om man kunde få slut på tårar, det hade varit enklare då..o så hade man sluppit att se så hemsk ut..

 Nu är snart denna hemska dag över o det blir lite tabletter så jag kan få sova en hel natt. Försöker låta bli men när både kropp o själ värker så man inte kan komma till ro så får man ta till det som behövs. Sömnbrist gör ju inte saker o ting bättre.

Nu ska jag se en film o sedan nattrunda o hopp i bingen.

 

Frid till alla som förtjänar det!

 

Pöss!!