La mig med huvudvärk o vaknade med huvudvärk, har knappt kraft i händerna o huden ömmar. Allt känns så överväldigande...hundar, mat, ja hela livet. Vill bara ligga under täcket, ensam, o få vara ifred. Känns som om alla andra bestämmer o jag är bara en inventarie som ska go with their flow. Bonusbarnets mamma tar inget ansvar någonstans o gubben slår inte näven i bordet så det hoppar. Stackars barnet kommer att dö av en hjärtinfarkt innan han ens är 25 om hon får hålla på. Det är misär med fyra vuxna, två stora hundar o en katt i en liten etta...o då har barnet speciella behov o inget imunförsvar. Inte heller gör hon rätt för sig o hennes skuld är snart uppe i 2000kr..det har inte med pengar att göra utan att man gör rätt för sig. Så alternativet är att ta moblien för barnet o ha den kvar här, då hon inte betalar. Synd för barnet men när det inte finns andra vägar att gå så... Hade jag fått bestämma hade jag anmält henne till socialen, men nu är det ju inte jag som bestämmer i frågan.

Så kom mamma från läkaren o hon har även metastaser i lungorna så det kommer att bli cellgifter igen...

Ska även på möte med af o f-kassan i detta man kallar samverkan..man ska försöka hitta ett jobb som passar mig med mina förutsättningar. Alla tror att det blir bättre bara jag kommer igång o jobbar...att jag redan jobbat med fibro o depression o att det inte funkar lyssnar ingen på. Jag känner bara ångest över att behöva vara bland folk för då måste man ju "vara normal"... Jag har inte hittat mig själv där inne ännu, fått ordning på mina känslor, accepterat saker o ting o så ska jag ut o ta på mig mer skit. Helst av allt skulle jag vilja bo i en stuga i skogen i ett halvår o bara vara ifred, läsa, skriva, andas o få ha tystnad runt mig...få lugn i själen så jag kan reda ut härvan av elände o gräva fram mig själv.

Inte blir det bättre av att resten av all restskatt skulle betalas in, så ekonomin är lite ansträngd..vilket skapar ett litet mått av ångest. Jag vet inte vad jag ska göra längre...hittar inte någon bra läkare som läser min journal o som tar sig tid...gör ett nytt försök genom att byta till en privat vårdcentral.. hade en läkare på gamla som sa att fibromyalgivärk är bara att inte tänka på o ignorera...eeehhh??!! Sedan har jag haft  fyra läkare till....den jag ska ha som ordinarie är AT o är iväg månader i stöten o har dessutom ingen aning om hur samverkan funkar, så det höll på att gå åt skogen helt.

Jag orkar inte idag helt enkelt...jag bara gråter, är sorgsen, mår skit..o har huvudvärk o ont i kroppen.

Får hoppas på att det är bättre i morgon o att jag inte får ett utbrott på mitt möte kl 15 idag.

 

Pöss!